Ragdollklubben

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Avel och Hälsa
Parasiter - läsning främst för dig som bedriver uppfödning

Parasiter lever i eller på andra levande organismer, tar sin näring från dem och kan orsaka stor skada.  

Katter är inte anpassade för flockliv och kan lätt bli stressade i miljöer där det finns många individer t.ex. i större uppfödningar eller på utställningar. Stressen påverkar kattens immunförsvar på ett negativt sätt, vilket leder till att den inte har samma möjlighet att skydda sig mot t.ex. smittor.   

Det finns några viktiga saker som man bör tänka på för att undvika smitta bland sina egna katter:  

  • att man vid införskaffandet av en ny katt bör hålla den i karantän under minst 3 veckor, gärna i någon annans hem, där det inte finns andra katter. Än viktigare är karantänvistelse i de fall där katten är importerad eftersom vissa smittor är vanligare i andra länder. Det är också lättare att bedöma kattens övriga hälsotillstånd under en karantänvistelse. 
  • att både hon- och hankattägare har ett nytaget negativt parasittest när man står i begrepp att låta para sin katt. 
  • att man vid utställning tar med sin egen vippa, och inte låter andra klappa katten utan att noga ha tvättat sina händer innan. Många låter sina katter, som har varit på utställning, sitta i karantän någon vecka innan de släpps ihop med övriga katter. 

Parasiterna som man oftast hör talas om är Giardia och Tritrichomonas Foetus


Giardia infekterar tunntarmen där näring tas upp.  
Symtomen är diarré och ibland kräkningar, som oftast kommer i skov. Detta leder till minskad tillväxt hos kattungar och till viktförlust hos vuxna katter. Giardia är svår att städa bort och kan överleva väldigt länge i de flesta miljöer. Om man får in Giardia i sitt katteri, bör man vända sig till veterinär för provtagning och fastställande av diagnos.  Saneringen ska ske på rätt sätt, parallellt med själva behandlingen. 
Vill du veta mer om Giardia
smittvägar, symtom, diagnos och behandling, ta del av SVAs senaste rön; Länk


Tritrichomonas foetus, infekterar grovtarmen. 
Avföringen är ko-mocke liknande och har slemmiga stråk. Den har också en väldigt säregen lukt och symtomen kommer i skov. 
Tritrichomonas överlever inte länge utanför kattens kropp. 
Behandlingen är komplicerad, då medicinen är ett licenspreparat*.
Substansen är giftig, cancerframkallande och kan orsaka fosterskador. Den kan också ge neurologiska biverkningar. 
Ronidazol heter det enda preparat som finns tillgängligt idag. Obehandlad infektion innebär troligen att katten kommer vara smittbärare livet ut. 

Vill du veta mer om Tritrichomonas foetus
smittvägar, symtom, diagnos och behandling, ta del av SVAs senaste rön; Länk


Hur testar du din katt? 

SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, har mycket och lärorik information. Här finns också remisser och instruktioner om hur du gör för att skicka in avföringsprov för parasiter. Svar brukar komma inom ett par dagar.
Tänk på är att skicka in provet i början av veckan, så att det inte blir liggande över en helgen. SVA analyser: Länk 
 
Hos SVA hittar du numer också alltid test för Cryptosporidium i paketbeställningarna för mag-tarm parasiter.  

Cryptosporidium är i Sverige fortfarande en ovanligt förekommande smitta bland katter. Däremot har flera kommuner fått sitt vatten infekterat under 2000-talet med magsjuka som följd. Veterinärer är oroliga för att denna parasit skall få fäste i kattbesättningar. 

Använd föjande blankett, som skickas med för beställning av analys: Länk

Det finns snabbtester för Giardia.  
Dessa hittar du enkelt om du googlar på: snabbtest Giardia 

Ytterligare intressant läsning: 
Rekommendationer vid parasitorsakade diarréer i kattbesättningar; Länk

Vid eventuella frågor angående tester och parasiter kontakta Ragdollklubbens avel/hälsogrupp. 


* Licens kan beviljas efter särskild prövning av Läkemedelsverket om det finns behov som inte kan tillgodoses av godkända läkemedel. 

 
Fetma hos ragdoll

Det händer att vi får kontakt med olyckliga ragdollägare som varit hos sin veterinär och fått höra att deras katt är överviktig!
Inte sällan rör det sig om kastrerade ungkatter.
Ragdollen är en stor och till typen kraftig kattras och det kan vara svårt att ge råd över mail. 
Vi vill ge dig möjlighet att förstå när din katt närmar sig riskzonen för överviktig till fet och länkar till Royal Canins Body Condition Score som ger en bra förklaring till hur du kan läsa av din katt.

Body Condition Score

 

 
B-blod

Precis som människan har katter olika blodgrupper men de har inte samma blodgruppssystem (ABO och Rhesus) som vi.

På ytan av de röda blodkropparna finns olika proteiner som kallas för blodgruppsfaktorer. Blodgruppsfaktorerna är ärftliga och gör att vi har olika blodgrupper. I de olika blodgruppernafinns vanligtvis antikroppar mot andra typer av blod än det egna. Antikroppar finns i råmjölken hos digivande katter. De kan ställa till allvarliga problem för kattungarna (och även vid blodtransfusioner). Om kattungen har en annan blodgrupp än kattmamman, förstör mammans antikroppar kattungens blodkroppar (hemolys) om den får i sig dessa via modersmjölken. På katt känner man idag till tre olika blodtyper. A, B och AB.

Kattens blodgrupper
A-TYP
Detta är den vanligaste blodgruppen. Om kattmammans blod är avA-typ, blir det inte några "problem" för  kattungarna. A-blod nedärvs dominant över B.

B-TYP
Denna blodtyp är ovanligare än genomsnittet men det innebär inte att blodet är defekt. B-blod förekommer hos alla raser men är vanligare i vissa. Man uppskattar B-blodet hos somali och abessinier till ca 20% generellt över rasen. B-blod har antikroppar mot A-blod och kan därför ställa till problem inom aveln.

AB-TYP
Detta är den ovanligaste typen. Den finns hos ca 1 % av katterna och skall inte förväxlas med A-typ. AB är en egen blodtyp.

Neonatal isoerytrolys (hemolys, sönderfall av de röda blodkropparna hos nyfödda)
Om din avelshona har blodgrupp A och paras med en hankatt med samma blodgrupp, kommer du att få en kull välmående kattungar. Detsamma gäller om samma hona paras med en hankatt med blodgrupp B (A-blod nedärvs dominant över B). A-katter har mycket få - eller inga alls - antikroppar mot blodgrupp B. Om honkatten däremot har blodgrupp B och paras med en "A-hane", blir det problem. Det som då händer är att honan normalt föder sin kull, men tyvärr "förgiftar" hon sina små via  råmjölken, eftersom hon har antikroppar mot hanens främmande blodgruppsfaktorer (A-blodet). Dessa antikroppar kan inte passera moderkakan till den ofödda ungen men när ungen väl är född, får den genom modersmjölken i sig dessa. Under kattungens 48första timmar kan antikropparna, via kattungens tarmsystem, tas upp i kattungens blod. Antikropparna bryter då ned ungens röda blodkroppar, vilket oftast leder till kattungens död inom några dagar. Detta kallas neonatal isoerytrolys.
Symtom: brunröd urin, gulaktiga slemhinnor, trötthet och ovilja att dia men kattungen kan också dö plötsligt utan att ha haft några synliga symtom alls. I de lindrigaste fallen kan kattungen få kallbrand i svansen och svanstippen torkar bort. De kattungar som insjuknat kan mycket sällan räddas. Även om ungarna, som visat symtom, genast åtskiljs från sin mamma och stödmatas, är det mycket osannolikt att de tillfrisknar. Eventuellt kan deras liv förlängas med några dagar.

Vad göra?
För att slippa obehagliga upplevelser i form av att till synes friska ungar dör efter ett till två dygn, skall man blodgruppera sin avelshona innan parning. Man bör även kontrollera att den tilltänkta hanen har en passande blodgrupp. Det är en billig investering.

Genetik kring Neonatal isoerytrolys
Blodgrupperna nedärvs enligt Mendels lagar*. Blodgruppen A består av AA eller Ab och B-blodgruppen av bb. Om du parar din B(bb) hona med en A-hane (AA) kommer alla ungarna att insjukna, eftersom ungarna då till 100% får blodgrupp A. Ungarna får då via modersmjölken antikroppar mot den blodfaktor de ärvt av sin far. Om hanen är A (Ab) kommer ungarna att till 50% att insjukna då deras blodgrupper blir A (Ab) och 50 % förblir friska med blodgruppen B(bb).

Vad gäller?
Jordbruksverket meddelade, den 24 mars 2015, vid ett möte med SVERAKs representanter att från och med den 24 mars 2016 stängs möjligheten att utan särskilda skäl* söka dispens för parning i de allra flesta fall mellan hona med blodgrupp B och hane med blodgrupp A. *Mendels första lag gäller fördelningen och kombinationen av de dubbla arvsfaktorerna för en egenskap i avkomman. Mendels andra lag säger att arvsmassan är uppdelad i enheter, vilka ärvs oberoende av varandra och kombineras slumpvis vid nedärvningen.

*Kan möjligen gälla raser där avelsbasen är mycket begränsad, dit hör inte ragdoll.

 
Dvärgväxt

Vi fick i början av juli 2020 fått det glädjande beskedet ,från forskaren Jeanette Hansson på SLU att vi får ett gentest för dvärgväxt på ragdoll! dvarg2

Det hela började runt åren 2015-2016 då flera uppfödare blev rejält bekymrade, när det i olika kullar började födas små kattungar som inte var som sina syskon, och där många av de drabbade kattungarna allteftersom de växte fick svåra symtom som gjorde att de inte kunde överleva. Dessa små ”dvärgar” hade olika symtom, vissa var mer drabbade än andra, men gemensamt var att de inte utvecklades normalt. De svårast drabbade dog i tidig ålder eller blev avlivade då lidandet för kattungen blev för stort.


Där och då började en lång och mödosam resa för ragdolluppfödarna, i kampen att undvika dvärgväxt hos kattungarna. Ett gediget arbete startade för att försöka förstå vad det var som hände i vår ras. Många uppfödare testade för saker som vi redan kände till, ex. sköldkörtelrubbningar hos katt, men inget stämde riktigt in på det som drabbade våra kattungar.

Många diskussioner fördes och uppfödarna försökte kartlägga problemet. Man kom fram till en gemensam nämnare i stamtavlorna för de drabbade kattungarna, katten Patriarca Gucci (ofta förkortad PG) och avelsrekommendationen att undvika dubblering av PG vid parning antogs av de allra flesta uppfödarna. Många började även försöka avla helt fritt från PG för att minska spridningen av dvärgväxtgenen i rasen.

Sveriges Lantbruksuniveristet (SLU) startade upp forskning på dvärgväxt hos ragdoll ”Projekt Dvärgväxt” med ambitionen att lokalisera genen för att kunna ta fram ett gentest. Medel från rasringarna och uppfödare samlades in till projektet, vilka möjliggjorde att snabbt komma igång med forskningen. Stöd anslogs senare även från Agria och Svenska Kennelklubbens forskningsfond. Under arbetets gång med Projekt Dvärgväxt har ett stort antal uppfödare hjälpt till med att skicka in blod och dna från drabbade kattungar och från katter som är konstaterat bärare av genen.

Glädjen och lättnaden bland ragdolluppfödare världen över är nu stor när beskedet från SLU kom, att de hittat den felande genen, och att de kommer att kunna presentera ett DNA-test samtidigt som de släpper sin slutrapport i början av hösten 2020. 

Detta innebär att vi kommer att kunna testa våra avelskatter inom en snar framtid. Vi kan få reda på om de är bärare av dvärgväxtgenen eller ej, och därmed kunna planera vårt avelsarbete och undvika att det föds fler dvärgar samt få kontroll över dvärgväxtproblematiken i vår ras. 

Ragdollklubben kommer i samråd med SLU att presentera framtida avelsråd när slutrapporten kommer. 
Mycket beror på vad vi får reda på om nedärvningen av denna gen och mycket annat. Men det tar vi då. Nu får vi känna glädje, framtidstro och kärlek till våra katter!

// Styrelsen

----

In English 

News from SLU about ”Project Dvärgväxt”

In early july 2020, we got the information from scientist Jeanette Hansson at Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) that - there will come a genetest for dwarfishness on ragdoll cats !

dvarg2

It all started around 2015-2016 when several breeders found that some of their newborn kittens were not like their brothers and sisters. Many of them as they grew up, got severe symptoms and could not survive. These ”dwarf-kittens” had different symptoms, some more affected than others, but in common they didn’t develop like their siblings. The worst affected kittens died at an early age or was put to death when the suffering became too severe.

There an then, a long and difficult journey started for the ragdoll breeders. An intense work started up in trying to understand what happened to our breed. Many breeders tested their kittens for problems that were already known, such as thyroid disorder, but nothing really fitted in.

Lots of discussions were taking place and the breeders tried to chart the problem. One common denominator in the pedigree was found, the cat Patriarca Gucci (a k a PG). A recommendation to avoid doubling of PG when mating was adopted by most breeders. Many also tried to totally avoid PG when breeding, to avoid the spreading of this gene.

SLU started up research around this, called ”Project Dvärgväxt”, with the ambition to locate the gene and to bring forth a gene test. Funds from SRC, Ragdollklubben Danmark and Ragdollklubben, as well as from individual breeders, were collected to help starting up the project earlier than what otherwise would have been possible. Support was later on also given from Agria and the Swedish Kennel Club research fund. During the project, a lot of breeders helped by collecting blood and DNA from affected kittens and cats that were found being carriers on the dwarfishness gene.

There was a great joy and relief among ragdoll breeders around the world when the message came from SLU that they had found the erroneous gene. SLU will present the full report in early autumn together with the information of a DNA-test that will be available for all breeders.

This means that we will be able to test our breeder cats in a near future. We can find out if they are carrier of the dwarfishness gene or not, and plan our breeding to avoid that more dwarfs will be born and get control of the dwarfishness problems in our breed.

When final report is presented, Ragdollklubben will, in consultation with SLU, present future advises for breeding. A lot depends on the knowledge of the inheritance of this gene, etc. But that will be the next step. 
Now is the time to feel joy, belief in the future - and love to our cats!

/// The board

 

 

Underkategorier

DMC Firewall is developed by Dean Marshall Consultancy Ltd